Jag är på väg att bli stor...

... eller vad säger ni alla som har träffat mig på sista tiden. Nej det kanske inte är så många som har träffat mig nyss i och för sig. Jag brukar ju mest vara runt överallt med mamma och träffa en massa andra små bebisar. På söndagar går vi alltid på babysim, eller ja, mamma och pappa har sagt att vi inte ska göra det idag, vet inte riktigt varför, men de sa nåt om lov eller nåt sånt, vet inte riktigt vad det är för nåt. På den här bilden ser ni i alla fall mig när jag ska dyka från kanten till pappa. Det är jätteroligt att dyka, men just från kanten är lite läskigt, så där vänder jag mig gärna om och går i istället.

Jag tycker det är jätteroligt att bada och plaskar massor varenda gång vi kommer ner i vattnet.

På måndagar går vi till kyrkan där jag döptes. Där sjunger vi och leker en massa med en massa andra barn. Det är en farbror som heter Mats som visar oss vad vi ska sjunga och alla mammor och pappor sjunger för fullt och vi barn är mer eller mindre vettskrämda. Ibland så skrattar vi lite, för det vill nog våra mammor och pappor att vi ska göra, så då blir de nöjda...

På tisdagar går vi till ett annat ställe med en massa barn. Det heter Öppna Förskolan. Det är jätteroligt, men det konstiga med det stället är att alla barn sitter i vägen för mig och det är alltid någon annan som har tagit den leksaken som jag vill ha, så då får man ju ta sig över alla andra och ta leksakerna ifrån dem. Mamma säger såna konstiga saker som att jag inte får gå över andra barn och inte får ta deras leksaker, men de är ju i vägen och leker med det jag vill leka med, så vad ska jag göra.

Andra saker som jag tycker om att göra ser ni på bilderna här nedanför. Jag älskar att läsa och sitter ofta och gärna inne i mitt rum och läser en bok, eller två, eller flera...

Sen så älskar jag att hålla på med datorn också, mamma och pappa gör ju det en massa, så då tycker jag att jag också får leka med den. Jag förstår inte varför de säger till mig att jag inte får trycka på alla knapparna när de gör det. Den enda gången jag får skriva på datorn är när jag skriver i min blogg, men jag vill ju leka lite mer med den, så ibland busar jag med dem... :)

Ni ska få se en bild till på mig innan jag slutar skriva för idag och den bilden visar hur duktig jag har blivit och återigen att jag är på väg att bli stor, för nu kan jag nämligen stå alldeles själv. Jag tycker inte om att stå för länge, för då blir jag lite trött i benen, men kortare stunder går det bra, och det blir längre och längre stunder hela tiden. Jag tycker det är jättekul och mamma klappar händerna åt mig och då gör jag det också. Så med den här bilden säger jag hejdå med att klappa händerna och vinka och allt annat jag kan. Hejdå.